Högspänning i byxan...
Ja kanske inte bokstavligen, men nu hänger en hel del på just högspänningen... To hell med den.. Högspänningen går på ett ställe. Precis där den inte ska gå, och den går ingen annastans utan våra pengar... Vi kan tänka på oss att flytta oss lite, men vill man ha högspänningsledningen på bakgården..? Hujeda mig. Jävla elektrisistet!! Allt var bättre förr, utan el! ;)
För tillfället borde jag studera mikrobiologi, men högspänningen spänner mig..
Helgen var lyckad, mission completed. Skippar detaljerna, för känslighetens skull, men jag kan nämna att kusse lite nog var lite blek och svag dagen efter. Han försökte modigt övertyga oss om att han mådde bra, utan att lyckas dock. Sanningen var en annan. Huvudsaken var ju ändå att vi hade skitkul! Vi tar det i repris kring julen, det finns vissa grejer som ännu behöver finslipas innan kusse kan låtas gå in i finska armén, vilket sker redan i juli, den 12, för att vara petig.
Under tiden jag skrev detta inlägg, nojade jag mig över att jag istället borde studera mikrobernas biologi. I samma svängom kom jag på allt annat jag också borde göra, både skolgrejer och icke skolgrejer. Min stressnivå steg alltså från typ 3 till 8 under detta skriveri. Stiger nivån nu över 8, mot 9-10, blir det kris och en lampa i mitt hjärnkontor indikerar på grav överbelastning, vilket leder till en liten shut down, och då börjar jag funktionera på sparlåga, vilket innebär att exakt ingenting blir gjort, vilket innebär att stressen uppgår till över 10, och då kan man räkna med att min funktionsförmåga, fysiskt, psykiskt, socialt, är på botten nivå.
Så, vad gör jag? Tar itu med mikrobiologin, i förebyggande syfte.
För tillfället borde jag studera mikrobiologi, men högspänningen spänner mig..
Helgen var lyckad, mission completed. Skippar detaljerna, för känslighetens skull, men jag kan nämna att kusse lite nog var lite blek och svag dagen efter. Han försökte modigt övertyga oss om att han mådde bra, utan att lyckas dock. Sanningen var en annan. Huvudsaken var ju ändå att vi hade skitkul! Vi tar det i repris kring julen, det finns vissa grejer som ännu behöver finslipas innan kusse kan låtas gå in i finska armén, vilket sker redan i juli, den 12, för att vara petig.
Under tiden jag skrev detta inlägg, nojade jag mig över att jag istället borde studera mikrobernas biologi. I samma svängom kom jag på allt annat jag också borde göra, både skolgrejer och icke skolgrejer. Min stressnivå steg alltså från typ 3 till 8 under detta skriveri. Stiger nivån nu över 8, mot 9-10, blir det kris och en lampa i mitt hjärnkontor indikerar på grav överbelastning, vilket leder till en liten shut down, och då börjar jag funktionera på sparlåga, vilket innebär att exakt ingenting blir gjort, vilket innebär att stressen uppgår till över 10, och då kan man räkna med att min funktionsförmåga, fysiskt, psykiskt, socialt, är på botten nivå.
Så, vad gör jag? Tar itu med mikrobiologin, i förebyggande syfte.
Pukeudu pinkkiin idag 23.10..!
Jovisst, har gått omkring med rosabandet en tid nu, och skulle gärna gå runt i rosa idag och stolt meddela folk i min närmiljö, som vet vad det är frågan om, att jag självklart stöder bröstcancerfonden varje år under den officiella kamanjtiden. Grejen är den att jag inte äger ett rosa plagg. Eller jo, jag ljög lite, jag har en singoallatopp med rosa i, men det är så grav gravid-varning med den blusen, plus att jag ser ut som en gris i rosa, så världens kvinnor får nöja sig med att jag idag har rosa naglar och det kära rosabandet på mig.
Dessutom har jag köpt flera Geishan, wc-papper och annat som ger en del till fonden. Har t.o.m gett en mindre, men ack så värdefull summa pengar. Jag är en god människa.
Har just fört min käre Kusse på uppbåd. Han kommer idag att få domen när han blir intagen. Jag väntar med spänning i byxan beslutet. Det gjorde nog han också, han var lite tyst och neurotisk i bilen.. ;D Nejdå, det ska nog gå så bra så...
Vi som tillhör den yngre gruppen av Harjula Generation ska ut och fira Kusses myndighet ikväll. Tyvärr kan inte alla som tillhör den tidigare nämda gruppen delta, eftersom en liten Kusse till har rotat sig i Svärjeland och inte slipper hit i ett fingerknäpp. I alla fall, så kommer då yngre Kusse, Syster+ avec och jag och avec att börja kvällen i Amarillo. Självklart ska Ollis visas upp för nymyndaren, och min kära smått manipulativa syster ska få en chans att känna sig lite yngre för en kväll och hänga på Ollis, precis som hon gjorde i ungdomens dag, för typ 10 år sedan. För 10 år sedan skulle hon ha övervägt att riva mig i håret efter en dylik kommentar, men vi är ack så mogna i dagens läge, att såna scenarion är ett minne blott.
En gång i tiderna, för typ rediga 10 år sedan, uppkom ett fenomen årligen, alltid vid samma tidpunkt. Det var Harjula Klanen, som gav sig iväg på äventyr under en benämning som inte tål att skrivas ut. Klanen bestod av kusiner, vitaminer och småkusiner och respektive. Jag minns från dessa tider då äldre Kusse och syster yster fixade sig hos mommo. Man skulle banne mig inte stå och glo eller vara ivägen. Då var det alltid denna samma tidpunkt årligen, efter jul, då praktiskt sett hela släkten flippade och stressade och sminkade sig och sedan försvann. Jag kan säga hela släkten, eftersom vår kära släkt är mycket kvinnodominerande, och det är kvinnorna som flippar vid sminkningstillfället före utgång.
Många år trodde jag och lill Kusse på lögnen vi fick höra om vad som komma skall; Släktens kussar ska träffas för ett möte, och äta ute och sen komma hem. Måste ha varit trista och tunga möten, eftersom de berörda gick som i dvala dagen efter.
Så, ni som känner er träffade, varför upphörde detta fenomen precis när vi yngsta började närma oss tillåten ålder för att få vara med på dessa möten?! Tål att tänkas på. Vi som var barn för 10 år sedan har våra teorier.
Vem vet, kanske Klanen återträffas och fenomenet väcks till liv igen..?
Dessutom har jag köpt flera Geishan, wc-papper och annat som ger en del till fonden. Har t.o.m gett en mindre, men ack så värdefull summa pengar. Jag är en god människa.
Har just fört min käre Kusse på uppbåd. Han kommer idag att få domen när han blir intagen. Jag väntar med spänning i byxan beslutet. Det gjorde nog han också, han var lite tyst och neurotisk i bilen.. ;D Nejdå, det ska nog gå så bra så...
Vi som tillhör den yngre gruppen av Harjula Generation ska ut och fira Kusses myndighet ikväll. Tyvärr kan inte alla som tillhör den tidigare nämda gruppen delta, eftersom en liten Kusse till har rotat sig i Svärjeland och inte slipper hit i ett fingerknäpp. I alla fall, så kommer då yngre Kusse, Syster+ avec och jag och avec att börja kvällen i Amarillo. Självklart ska Ollis visas upp för nymyndaren, och min kära smått manipulativa syster ska få en chans att känna sig lite yngre för en kväll och hänga på Ollis, precis som hon gjorde i ungdomens dag, för typ 10 år sedan. För 10 år sedan skulle hon ha övervägt att riva mig i håret efter en dylik kommentar, men vi är ack så mogna i dagens läge, att såna scenarion är ett minne blott.
En gång i tiderna, för typ rediga 10 år sedan, uppkom ett fenomen årligen, alltid vid samma tidpunkt. Det var Harjula Klanen, som gav sig iväg på äventyr under en benämning som inte tål att skrivas ut. Klanen bestod av kusiner, vitaminer och småkusiner och respektive. Jag minns från dessa tider då äldre Kusse och syster yster fixade sig hos mommo. Man skulle banne mig inte stå och glo eller vara ivägen. Då var det alltid denna samma tidpunkt årligen, efter jul, då praktiskt sett hela släkten flippade och stressade och sminkade sig och sedan försvann. Jag kan säga hela släkten, eftersom vår kära släkt är mycket kvinnodominerande, och det är kvinnorna som flippar vid sminkningstillfället före utgång.
Många år trodde jag och lill Kusse på lögnen vi fick höra om vad som komma skall; Släktens kussar ska träffas för ett möte, och äta ute och sen komma hem. Måste ha varit trista och tunga möten, eftersom de berörda gick som i dvala dagen efter.
Så, ni som känner er träffade, varför upphörde detta fenomen precis när vi yngsta började närma oss tillåten ålder för att få vara med på dessa möten?! Tål att tänkas på. Vi som var barn för 10 år sedan har våra teorier.
Vem vet, kanske Klanen återträffas och fenomenet väcks till liv igen..?
kladdkakeabstinens
På vår spis står nu en kladdkaka, bakad igår. Den ropar på mig. Den ber mig att äta upp den, vräka i mig den. Men jag TEX inte... Om jag äter av den nu, kommer jag att bli tvungen att höra på Js fördömande kommentarer om hur äcklit snål jag är, och skulle det inte varit roligare att få äta din bit på samma gång som jag äter min o.s.v. Då kommer jag att säga att jag inte bryr mig fast han sitter och njuter av kakhelvetet när jag redan ätit min bit. Jag får sitta och låtsas att jag inte bryr mig, fast jag hoppas i smyg att han ska lämna en bit till mig av sin bit... Tro mig..Detta har hänt förr. Så nu ska jag banne mig hålla mig tills han är hemma.
Ikväll ska jag leka kompetent sjukskötare hemma hos min svagt manipulativa syster och hennes man. De ska få äran att ingå i mitt ett skolarbete. Han jag bor med har redan fått stå ut med det ganska mycket, men han börjar tröttna på det av någon anledning. Tror bestämt att jag tänker angripa Voitby i helgen, i hopp om att få utnyttja folk där också..moahahahahaa!
Det klirrade nästan 400 euro till bilfan igår. Egentligen borde jag tänka att största delen gick till säkerhet, men det känns inte så tröstande eftersom min bil äter ringar och J..jaa..han gör inte så som han råder mig att göra när jag kör. Han tror att jag inte vet hur han kör min bil, grejen är den att jag vet....
Min bil och jag har haft ett krävande och stormigt förhållande. Men p.g.a det har vi vuxit ihop liksom, så den bilen kan drömma om att slippa till skroteriet i första taget, så jävla mycket delar, pengar, bensin, olja, ringar och kärlek som den har fått av mig.
Här har ni en gammal kärleksfull text om vårt föhållande, skrivet 2007. Det finns flera av dom, alla skrivna med kärlek.
han e int nå dom int!!vet precis va man ska gör fö ti jävlas me mej:
1. pärr en bra stund innan du hostar igång
2. stann
3. pärr igen
4. stann
5. pärr så satans
6. gå en stund, väldit svagt dock.
7. stann när chaufförin säter på bakrutsvärmarin
8. start som att du aldri sku ha jort nå annat
9. knyck o hopp o skutt allt va du kan då ni far iväg
10. gasin nästan i bottne i dehe skede innebär en hastihet på ca 5km/h
11. stann di tri följande gångren då fartin saktar ner
12. funger bra
13. när chaufförin stannar motorn, va då snäll o gå en stund fö de själv iallafall.
Åååh...snaart får jag äta kladdkaka!!
Ikväll ska jag leka kompetent sjukskötare hemma hos min svagt manipulativa syster och hennes man. De ska få äran att ingå i mitt ett skolarbete. Han jag bor med har redan fått stå ut med det ganska mycket, men han börjar tröttna på det av någon anledning. Tror bestämt att jag tänker angripa Voitby i helgen, i hopp om att få utnyttja folk där också..moahahahahaa!
Det klirrade nästan 400 euro till bilfan igår. Egentligen borde jag tänka att största delen gick till säkerhet, men det känns inte så tröstande eftersom min bil äter ringar och J..jaa..han gör inte så som han råder mig att göra när jag kör. Han tror att jag inte vet hur han kör min bil, grejen är den att jag vet....
Min bil och jag har haft ett krävande och stormigt förhållande. Men p.g.a det har vi vuxit ihop liksom, så den bilen kan drömma om att slippa till skroteriet i första taget, så jävla mycket delar, pengar, bensin, olja, ringar och kärlek som den har fått av mig.
Här har ni en gammal kärleksfull text om vårt föhållande, skrivet 2007. Det finns flera av dom, alla skrivna med kärlek.
dukti bil 3
Skrivet: 11.11.2007 - 19:42:18 1. pärr en bra stund innan du hostar igång
2. stann
3. pärr igen
4. stann
5. pärr så satans
6. gå en stund, väldit svagt dock.
7. stann när chaufförin säter på bakrutsvärmarin
8. start som att du aldri sku ha jort nå annat
9. knyck o hopp o skutt allt va du kan då ni far iväg
10. gasin nästan i bottne i dehe skede innebär en hastihet på ca 5km/h
11. stann di tri följande gångren då fartin saktar ner
12. funger bra
13. när chaufförin stannar motorn, va då snäll o gå en stund fö de själv iallafall.
Åååh...snaart får jag äta kladdkaka!!
Helgen som går mot sitt slut...
På fredag blev det att fara ut en sväng, på en keikka! Min blivande hubbies far spelar ju i ett bänd, och dom spelade liksom på en krog som hade en re-opening kväll...Förutom en grav hörselskadevarning så var det riktigt bra! Jon i träffa en gammal vän, och de blev väldigt sentimentala, av någon jävla anledning. På vägen hem sa J med en liten darr på rösten, att han nog tänker försöka fixa jobb till denna ovan nämda vän. Jag väntar med spänning i byxan på huruvida detta verkställs eller inte... :D
På lördag var väl hela släkten typ yberhurtig. Vår lilla mommo bjöd hem en farbror som glatt och begåvat fällde två träd på lilla mommos stora gård. Träden var typ 45 år var, så någon som är klipsk kan ju tänka sig vilken mängd grejs det kom av dessa två träd. Vi som tillhör släktens yngre generationer sattes i arbete, med förstärkning av den äldste. Mellangenerationen höll sig med fördel till den estetiska delen.
Men, vi klarade det med bravur! Eller, ingen trodde väl något annat heller..? Nu väntar jag bara på att få ett eget hem, så att jag kan ta hem lite ved, och göra en skitsnygg inredningsgrejs av veden..! Månne vi snart hittar lämpliga objekt så att vi kan lova ut en massa mängder pengar åt någon välbehövande...hoppas min sarkasm var tydlig....
Nu tänker jag ta itu med mera husmorssysslor i mitt slummihem. Jag hör en otäck röst i mitt huvus som säger " städar du ordentlit nu så ere int så myki sen då ni flyttar strax.." Är dettab skitzofrena fenomen ett tecken på att vi kommer att flytta snart, eller är det bara desperat önsketänkande..? Tål att övervägas..
På lördag var väl hela släkten typ yberhurtig. Vår lilla mommo bjöd hem en farbror som glatt och begåvat fällde två träd på lilla mommos stora gård. Träden var typ 45 år var, så någon som är klipsk kan ju tänka sig vilken mängd grejs det kom av dessa två träd. Vi som tillhör släktens yngre generationer sattes i arbete, med förstärkning av den äldste. Mellangenerationen höll sig med fördel till den estetiska delen.
Men, vi klarade det med bravur! Eller, ingen trodde väl något annat heller..? Nu väntar jag bara på att få ett eget hem, så att jag kan ta hem lite ved, och göra en skitsnygg inredningsgrejs av veden..! Månne vi snart hittar lämpliga objekt så att vi kan lova ut en massa mängder pengar åt någon välbehövande...hoppas min sarkasm var tydlig....
Nu tänker jag ta itu med mera husmorssysslor i mitt slummihem. Jag hör en otäck röst i mitt huvus som säger " städar du ordentlit nu så ere int så myki sen då ni flyttar strax.." Är dettab skitzofrena fenomen ett tecken på att vi kommer att flytta snart, eller är det bara desperat önsketänkande..? Tål att övervägas..
091009
Jahapp, så sitter man här igen, klockan är 07:30. Deprimerande. Senare idag ska jag med en klasskompis till VCS och prata med en gynekolog. Folk kommer väl att tro antingen att nåndera av oss är så pjasu så vi inte vågar gå ensamma, eller så kommer nån smart individ att börja planera upp ett lesbiskt förhållande mellan oss, och att vi nu kommer till gynekologen för att diskutera eventuell fortplantning... Grejen är den, att vi har ett väldigt givande ämne i skolan som kallas så fint som "kulturell kompetens inom vårdarbete". Tack vare denna kurs ska vi gå och diskutera men en gynekolog. Vi har alltså ett givande grupparbete där vi gjort upp en fiktiv berättelse om en teini från Irak, som inte har det så lätt. Vi bestämde att flickan har gynekologiska problem, bara för att göra upp ett problem i vårdsituationen....
På tal om fortplantning, så kommer jag ännu ihåg en lektion i högstadiet, med Ifa, förståss. Någon seghjärnad klasskompis frågar varför vi e lediga imorgon, och eftersom Ifa dröjer med svaret, så svarar jag glatt att lärarna är och fortplantar sig, nöjd över att kunna ett sånt sofisteikerat ord. Ifa korrigerar mig uppgivet, att nej, vi kommer att fortbilda oss....
I onsdags var vi och kollade ett hus... Kort sagt, så visste vi inte om vi skulle skratta eller gråta. Så vi asflabbade då vi satt oss i bilen. För det första var priset inte diskuterbart. Okej om huset var nymålat, och rören blivit bytta för några diffusa år sedan, grunden var förnyad o.s.v. Av ett 3 vånings hus på 152 kvadrat, var jag nöjd med EN WC och kellaren. Övre våningen så för jävlig ut, likaså mellanvåningen, förutom dendär ena WCn....Dessutom upptäckte vi en diffus och lite mindre trevlig odör, men gubben va så säker på att att det inte fanns mögel, så han kuna nästan lova oss det..PYH. Till på köpet sa dom att det är "oma suojaisa piha"..öööh..var?? För det första såg den för jävlig ut den också, och har man en hund som råkar tro att hon på något sätt är myndig, så är den verkligen inte suojaisa! Så vad säger man, nej, vi ska inte köpa hushelvetet! :D
Jag känner mig även manad till att upplysa folk i min närmaste omgivning, att jag är väldigt lyckad, riktigt begåvad! Skrev 4 i senaste tenten, så nu har jag skramlat ihop två kurser på talang och bondförnuft och fått 5 och 4 i dem! Men min stolthet kommer att straffas när det är dags för mikrobiologi, anatomi och räkningen..den dagen den sorgen! :D
Nu ska jag fortsätta på gårdagens hurtmani. Köket blev klart igår, tvättade t.o.m ugnen och väggarna...Innan jul räcker det då med en vanlig storstädning och gardinbyten..:D i väntan på julen...
från en sak till den 17:e, så måste jag medge att jag känner mig lite okompetent, eftersom jag inte fattar hur jag kan få större text. Jag antar att åtminstone min käre mor kan ha problem med läsningen, man kan ju inte buffa skärmen hur långt bort som helst innan den åker i golvet...begåvad som jag är kommer jag väl att komma underfund med detta ännu i år...
På tal om fortplantning, så kommer jag ännu ihåg en lektion i högstadiet, med Ifa, förståss. Någon seghjärnad klasskompis frågar varför vi e lediga imorgon, och eftersom Ifa dröjer med svaret, så svarar jag glatt att lärarna är och fortplantar sig, nöjd över att kunna ett sånt sofisteikerat ord. Ifa korrigerar mig uppgivet, att nej, vi kommer att fortbilda oss....
I onsdags var vi och kollade ett hus... Kort sagt, så visste vi inte om vi skulle skratta eller gråta. Så vi asflabbade då vi satt oss i bilen. För det första var priset inte diskuterbart. Okej om huset var nymålat, och rören blivit bytta för några diffusa år sedan, grunden var förnyad o.s.v. Av ett 3 vånings hus på 152 kvadrat, var jag nöjd med EN WC och kellaren. Övre våningen så för jävlig ut, likaså mellanvåningen, förutom dendär ena WCn....Dessutom upptäckte vi en diffus och lite mindre trevlig odör, men gubben va så säker på att att det inte fanns mögel, så han kuna nästan lova oss det..PYH. Till på köpet sa dom att det är "oma suojaisa piha"..öööh..var?? För det första såg den för jävlig ut den också, och har man en hund som råkar tro att hon på något sätt är myndig, så är den verkligen inte suojaisa! Så vad säger man, nej, vi ska inte köpa hushelvetet! :D
Jag känner mig även manad till att upplysa folk i min närmaste omgivning, att jag är väldigt lyckad, riktigt begåvad! Skrev 4 i senaste tenten, så nu har jag skramlat ihop två kurser på talang och bondförnuft och fått 5 och 4 i dem! Men min stolthet kommer att straffas när det är dags för mikrobiologi, anatomi och räkningen..den dagen den sorgen! :D
Nu ska jag fortsätta på gårdagens hurtmani. Köket blev klart igår, tvättade t.o.m ugnen och väggarna...Innan jul räcker det då med en vanlig storstädning och gardinbyten..:D i väntan på julen...
från en sak till den 17:e, så måste jag medge att jag känner mig lite okompetent, eftersom jag inte fattar hur jag kan få större text. Jag antar att åtminstone min käre mor kan ha problem med läsningen, man kan ju inte buffa skärmen hur långt bort som helst innan den åker i golvet...begåvad som jag är kommer jag väl att komma underfund med detta ännu i år...
Hujeda mig..
...sånt barn ja e!
Jag minns i min ungdom, typ förra vintern, att jag svor tungan svart på att jag aldrig skulle gå med i FB... Min syster bara råkar vara milt manipulativ, så hon fick mej övertalad att gå me där. Sen tänkte jag, att nåja lite FB hit eller dit, men jag tänker minsann inte börja blogga!
En del av mina kära vänner har bloggat en tid, och en tid nöjde jag mig med att läsa dem...tills jag gick in på en gammal community jag är medlem i. Jag kunde konstatera att jag i princip redan bloggade, utan officiell blogg.
Till min fasa började tanken om en riktig blogg snurra inne i mitt fagra skallben.
Så här sitter jag. Svär över att jag inte lyckas få upp en bild på mig hit, månne det är ett tecken på att jag borde skita i hela bloggfanskapet..?
Jag svär också över det fakta, att om jag inte skulle ha startat en skrattretande blogg just idag, så skulle jag flitigt gjort skolarbeten redan nu typ 2 timmar, eftersom jag blir upptvingad klockan halv 7 fem jävla mornar i veckan.
Istället för att läsa på diagnostiskt test, anatomi och läkemedelsbehandling så har jag fifflat med en ny egen blogg!!
Japp..botten is nådd...
Jag minns i min ungdom, typ förra vintern, att jag svor tungan svart på att jag aldrig skulle gå med i FB... Min syster bara råkar vara milt manipulativ, så hon fick mej övertalad att gå me där. Sen tänkte jag, att nåja lite FB hit eller dit, men jag tänker minsann inte börja blogga!
En del av mina kära vänner har bloggat en tid, och en tid nöjde jag mig med att läsa dem...tills jag gick in på en gammal community jag är medlem i. Jag kunde konstatera att jag i princip redan bloggade, utan officiell blogg.
Till min fasa började tanken om en riktig blogg snurra inne i mitt fagra skallben.
Så här sitter jag. Svär över att jag inte lyckas få upp en bild på mig hit, månne det är ett tecken på att jag borde skita i hela bloggfanskapet..?
Jag svär också över det fakta, att om jag inte skulle ha startat en skrattretande blogg just idag, så skulle jag flitigt gjort skolarbeten redan nu typ 2 timmar, eftersom jag blir upptvingad klockan halv 7 fem jävla mornar i veckan.
Istället för att läsa på diagnostiskt test, anatomi och läkemedelsbehandling så har jag fifflat med en ny egen blogg!!
Japp..botten is nådd...
