the Ems

Ja, jag lever fortfarande. Nu också. Jag är liksom bara så mör i mitt fagra huvud att jag inte har energi övers för så kallade onödigheter. Eller nåja, inte heller för nödvändigheter. Jag jobbar, kommer hem, panikumgås med min avkomma, duschar, kolla FB och tänker att jag borde analysera vetenskapliga artiklar och går och lägger mej. Längre än så kommer jag liksom inte om dagarna. Eller jo, i fredags gjorde jag upp en to-do-lista. Ringa en massa samtal, hinna träffa folk, hinna göra en trip någonstans i sommar, hinna köra ner till H:fors, hinna hinna hinna. Och analysera domdärjävlasatansartiklarna.

Klimpen har under senast veckorna varit en riktigt pre-pubertal nervsvag apunge. I helgen drog han det till sin spets och började grötvägra, sov-vägra och vägra sådär allmänt. Sen blev han snorig, så en natt underhöll han oss med att vakna var 20:e minut mellan 00 och 05 typ.

Men genombitter är jag inte. Jag trivs urbra på jobbet och sörjer lite att jag bara har några veckor kvar (bitterhet..). Sedan blir det 5 veckor oavlönad praktik och fattigdom (bitterhet) fram till skolstart, som börjar med 10 veckor praktik, samt slutarbete (BITTERHET). Sedan när dom 10 veckorna har gått, och några till, har syrran blivit lite sokk om maken och vi ska till utlandet. <3 Ska njuta av den sommarvärmen jag hoppas att vi har där, för någon sommarsemester lär jag inte se röven av nästa sommar, heller (bitterhet).

Ska bjuda på lite bilder.




Låt. Mej. Sova.



Stenen som åtog sig matbordsrollen






"Et sitte kaadu. Pidä ny vaan siitä kaiteesta kiinni. Äläkä ny saatana kato taaksepäin. Kato nyt vaan mihkä sä laitat ne sun jalat. Auta armias jos kaadut. Pidät sitte Klimpenistä kiinni. Älä mee noin lujaa alas. Pidä kunnolla kiinni ettei se rimpuile ja tipu sylistä. Kato vaan ettet kaadu. Pidät sitte pojasta kiinni jos lennät naama edellä, ja pidät pojan ilmas."




En Harjulansk raivare. Ser ni likheten med djävulen i pannan?


Så populär var första båt-turen.