Fjärilssnusk

Som bekant för vissa lider jag av lite fjärilsfobi. Inte kanske tvättäkta fobi, men grav rädsla. Om en fjäril kommer för nära mej, eller om den kommer mej, kan jag börja gråta. Det har hänt faktiskt. Det är därför jag inte tål dem, för de kommer på folk med sina äckliga fladdrande lurviga vingar.

Idag då jag satt på balkongen och försökte bryna mej då Klimpen sov, så jag något som fick mej att förakta dem ännu mer. Tre stycken sån där orangebruna äckel snuskade sej tillsammans. Fjärilstrekant. Fy fan! Man brukar ju se dem två och två, men TRE? Framför vår balkong. Hastigt i mild panik drog jag på insektnätet på vagnen och gick in, så att de bara inte skulle komma på mej med sina snuskfasoner.

Förövrigt hade vi ett hellyckat dop i helgen. Kimpen uppförde sej exemplariskt och fick sitt namn. Första bestämde jag, andra bestämde Jones, tredje bestämde jag och tog moffas andra namn. Det var liksom resultatet efter en sms-strid några timmar innan vi skulle träffa prästen.

Klimpen kämpar som få för att slippa vidare till magläge då han svänger sej från rygg till sidan. Men det är någons arm som är i vägen hela tiden! I brist på annat så vänder han sej istället på filten i 180 grader. Japp, det är blir Drakan snart. Sedan monterade jag proffessionellt ihop baby-gymet, och efter ca. 5 minuters stint stirrande på åbeket pajade han den ena filuren och fortsatte sedan med att försöka stånka sej vidare till att ligga på mage.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0