Jag ser det som en vinst

Efter att ha varit och simmat idag, påmindes jag om att jag får tupplura hur mycket jag vill i mitt tillstånd. Dom som känner mej vet att jag har lätt att få unen päästä kiinni. Nååh. En timme senare vaknar jag dock av det förbannade borrljudet som vi fått njuta av i typ, två veckor. Inte ens en nykter korkskalle sover i den ljuva musiken.

Då kom jag på en idé som jag borde ha kommit på för lääänge sedan. Sätt på musiken för fan. Hårt. Så hårt att det lönar sej att plocka ner Iittala-sakerna först. Okej.

Nåååh..Hade herr va-snäll-o-rör-int-nå-sladdar-fö-dem-tar-ja-hand-om fixat sladden från datorn till stereoanläggningen? Nej nå, varför i fridens namn skulle han det? Väl medveten om att han hade kaffepaus ringde jag och skällde ut honom för detta, och meddelade samtidigt att jag nu kommer att koppla lite sladdar. När han nervöst tänkte börja ge råd om vilken sladd som är aktuell, i vilka hål vilka proppar ska, så började dom borra så jag la på.

Svor som en gris några gånger för att det var så jävla trångt att slippa åt hålen. Men jag fick det att lyckas, såklart. Efter 10 minuter ringer herr e-du-nu-rikti-säker-att-du-kan-utan-att-ha-sönder-nå och frågar om jag har det på gång. Jag svarar "tottakai kuuntele vaikka" och vad får jag höra?
"sun pitäis ruveta lepakoks ku osaat nua miehen hommat nuan"...Okej. Skärpta läsare minns hur förvånad han var när jag fick upp en kökshylla utan hans hjälp också. Hahaha.

Nåjaa, jag börjar plocka ihop en spellista, och samtidigt justerar jag ljudet så att det överröstar borrljudet i vårt hem. Efter en stund bankar det på dörren, och jag gör en kvick mental förberedelse för att ta en strid med en granne. Men nej, bakom dörren står ena byggkarln och undrar om jag kan höja ljudet lite mer så att det hörs bättre dit upp. Okej, min vän, käskysi on lakini.

Vad jag planerade som jävelskap uppskattades, men jag tar det som en vinst. Jag kan lyckas.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0