the Ems

Japp, det två sista tenterna i år var också de som jag fasade mest för. Immunologi och patologi samt fysiologi.

Till immunologin och patologin orkade jag försöka läsa lite. När jag skrev tenten kännde jag att jag kunde ha läst mer, men att jag nog säkert skulle bli godkännd åtminstone. Den tenten resulterade i en 3:a.
Efteråt skickade läraren ett mejl till oss, där hon meddelade att vi hade skrivit historia. Första gången ever, hade alla studerande i en klass deltagit i första tenttillfället och dessutom blivit godkännda, hela högen. Jag måste erkänna att man kännde sej lite speciell faktiskt. Fan vi e bra liksom. Bäst helt enkelt.

Efter detta mejl återstod en tent, fysiologi. Tack vare mejlet var man så stolt, så hjärnan hade tagit  sommarlov. Det betydde att jag läste, men tänkte på blomvattning, kloklippning och diverse viktiga saker. Kvällen före satt jag med svetten lackande och pressade mej genom kurskompendiet.
När jag skrev tenten kännde jag mej som en korkad mås. Jag svamlade en massa, och skrev samma saker om och om igen, men med andra ord bara. Jag tyckte jag inte tog med någon fakta som helst, för jag kunde inget.
Halva klassen anmälde sej till omtentamen genaste efter tenten. Så går jag och får en 4:a i tenten. Alltså. Jag trodde inte mina ögon. 4 för en massa bullshit? Jag är begåvad.

Kanske man kan tacka sin ganska skapliga allmänbildning för detta, men ändå. Halleluja.

Så, första året som sjukskötarstuderande har gått galant. Alla tenter godkännda på första försöket, alla kurser och studiepoäng förtjänade. Detta om något måste väl vara ytterligare ett tecken på att jag är på rätt utbildning nu, eller hur. Jag är så nöjd över mej själv måste jag säga. Fan jag är bra. Hela VÅ1/09 är bra.
Vi..ööh...vi..Vi rockar fett.

Nu tar jag alltså sommarlov från skolan med bra fiilis. Har ett sommarjobb inom vården, kommer att få utveckla mej själv som vårdare under sommarn. Jag kommer att kunna gå tillbaka till skolan med ny iver och motivation i höst. Ja, this is my shit!

...I lågstadiet var ju alla ännu snälla och lugna. Man liksom, gjorde som läraren sa. Oftast.

Sedan i högstadiet hände något som fick allas små barnahuvuden att, ja, spåra ut lite.

Anledningen till varför detta snurrar i huvudet nu, är att en gammal klasskompis fyllde år, och plötsligt började allt mindre friskt som vi hållit på med dras upp.

T.ex hittade vi på jättemogna namn till varandra, som vi skulle övertyga läraren om att dom var riktitga. Sedan hittade vi på roller, typ att en skulle sitta och fila naglarna hela lektionen, en annan skulle mala tuggummi.

Sedan hade vi x-antal häften, som vi under lektionstid förde vilda diskussioner i. Jag har kvar vissa, och personligen vet jag inte om jag ska skratta eller gråta när jag läser dem. Det fanns häften som bara två delade ("vill du böri ha ett häfte me mej?") och häften som snurrade runt alla, t.o.m pojkarna ibland! Dessa häften var ju gladeligen sponsorerade av skolan, självklart.

Några ytterst privata utdrag:

Vem ska ja iskee?
Iske T!
Nä han tycker ändå om M. Du ska iskee S.
Noh pyh. S e mähä. Iske T!
No om ja iskee T, så iskee du S, o P iskee M!

Va e din top-5?
Ja har ingen. Ja ska bara iskee nån.
No har du nån?
Nojoo, F, T o S e helt ok, men ja ska int iskee di.
Iske nu! Så iskee ja o nån!

Ha T sagt nå om mej?
Nä, ska ja prat me han?
Jo, men säg int nå om mej. Fråg bara vem han tycker om.
Ska ja fråg P o vem han tycker om?
Jo..O säg att P frågar av dide andra o lite..

Jag vill inte skämma ut någon, så jag skriver inte ut namn! xD

Ja...Det var inga lätta tider. Tydligen. Vi borde ta en Martta-träff men gänget, och minnas gamla goda tider. Martta Klubben var vi, ett gäng stora flickor som träffades med jämna mellanrum. Så gjorde vi nåt kul. Men sedan började en massa pojkar få tillträde till våra möten, så då ändrades karaktären lite. Hahaha... Herregud. Vilket barn man var.

På tal om högstadiet, så närmar sej vår första klassträff. Rätta mej nu, flickor, men visst står det 14.8.2001 i våra klassringar? Och 10 år därifrån framåt så är första träffen? Jag har problem med att urskilja graveringen, eftersom min ring är mitt i tu eftersom att ett häst trampat mer en en gång på den.

Herregud. Snart 10 år sen vi började högstadiet? Hur gammal är man..egentligen...

Jag var tvungen att fundera på det på riktigt idag. Jag tittade på mina kläder, jag tittade ut, jag kollade omkring mej.

Varför? Jag hämtade en studentgåva till min vän som blir student i sommar. I guldsmedsaffären slog dom in presenten, I julgrönt papper med guldmedaljonger och guldband. Herregud, det ser ut som en julklapp! En julklapp! Jag hade föreställt mej något i blått, kanske pastell. Men detta. Jag kunde inte tro mina ögon, jag satt och stirrade på paketet hela vägen hem. Midsommar närmar sej, det är sommar. Det ska bli en studentgåva. Som man ger på sommaren.

Hur somrig är den här?



Jag tex ju inte ge den som den är. Jag måste paketera om den. Vad ska folk tro? Ge en studentgåva i julklappspapper?! Och snören är ju fantasifulla...

Det är skrattretande att personalen i denna guldsmedsaffär har varit jättenöjda och lite skrytiga över sina paketeringskurser som dom fått gå. Och detta vet jag för att jag har varit arbetsgranne med denna butik. JA, man tycker dom borde vara lite mer updated i säsongen med sina fina paketeringskunskaper.

Huhhu.

För övrigt vill jag meddela att jag tänker ta upp registernumret på varje bil vars förare gräver sej i hjärnan. Då ska jag ta reda på namnet och ringa och fråga om han/hon hittade något intressant.
Jag ska också börja byta fil som alla andra i Vasa, byt fil först och kolla sedan om du har en bil på sidan om.
Jag ska också börja fråga alla som glor om de vill ha autograf eller en puss på kinden.

Näst sista tenten gick sådär. Jag känner mej nog godkännd, men jag vet jag skulle ha kunnat brodera ut mera. Och så fick jag hjärnsläpp om inflammationen, hur det funkar i praktiken på cellnivå. Men det ska nog gå bra.
Nästa vecka har vi tent i fysiologi. Spännande.

Visste ni att tymus väger kring 10-20 gram vid födseln, sedan blir den större till puberteten, 30-40 gram, sedan börjar den minska igen, och detta är en orsak till att vi människor åldras. Förfaller. T-lymfocyterna går sin utbildning i tymus. Där blir de antingen mördare eller hjälpare, annars får dom order om att ta livet av sej om dom inte klara skolan. Tur man inte är T-lymfocyt.

Jag borde läsa på morgondagens tent i immunologi och patologi. Lite kan jag ju tydligen redan, men jag tror inte att vikten av tymus kommer att vara så relevant i tenten.

Jag vill klara tenten nu, annars får jag tenta den på sommaren. Lockande? Ja absElut. Jag borde läsa. Men jag har faktiskt så mycket annat att göra. Jag måste..vattna blommor.....hänga upp byk....gå ut med hunden....äta......tvätta mera byk....och återställa mej efter gårdagens jobbskift.

Lite mer kan jag om lymfocyterna. Dom fungerar som Beck. Alltså, T-hjälplymfocyterna är Beck, tha boss. T-mördarlymfocyterna är Gunvald, och B-lymfocyterna är hon, Lena, eller vad hette finntuppen? Ingen borde få göra nåt utan tillstånd av Beck. Gunvald väntar med spänning i byxan på tillåtelse att få döda någon. Lena väntar snällt på kommando och gör vad Beck säger åt henne. Om Lena eller Gunvald gör något utan Becks lov, fungerar de fel, och de får kommando av högre makter att göra självmord. Apoptos heter det. Så, nu vet ni hur lymfocyterna fungerar.

För övrigt vill jag meddela att jag såg årets första regnbåge igår. Varför blir man alltid lite löjlig då man ser regnbågen? "Ooooj...siiiii...reeegnbåågen...vaaaau...va fiin...." Jaha, där är fanskapet igen. I fyllan är den också då den syns dubbelt. Ingen skatt har den heller, snåla fan. Och inga MyLittlePony´s som betar på en grön äng med rosa blommor och silkiga matchande manar och svansar.

Nu ska jag äta, så att jag orkar läsa på tent.

Vi var med mommo till stan idag, för hon skulle ha hårspray, mascara och papiljotter. Hon fick vad hon skulle ha, plus Sloggisar. Så hon blev så nöjd så. Jag tvingade med henne på skojakt också, och precis när jag hade gett upp hittade jag var ute efter, ett par nya ballerinan. Före det hade jag hunnit köpa nagellack, större bykställning, solkräm och ett par klackskor. Detta firade vi med min första bollglass för i år, och sedan for vi och shoppade blommor.

Här är lite bilder på mina inköp


Titta. Det står ju mitt namn på dem. Ser ni?


Det som jag var ute efter. Eller inte riktigt, men jag ska väl vänja mej
med att inte alltid få vad jag vill ha.


Röd Pelargon och 2 Flitiga Lisa                      2 Lobelior som ska ta sej och bli fina och frodiga.

Det var ju hett som fan, 26 grader i skuggan hade vi i ett varv! Så vi tog med H&T och for först till Amarillo på mat, sedan gick vi till Strampen. Där satt vi i tre timmar, fram till typ 23-tiden, med sommarskor och tunna tunikor på, och det var inte ens kyligt! Halleluja! Plus att jag fick sommarens två första myggbett. Plus att det var så varmt hela dagen igår att mitt hår slog på sej fuktkrullorna. Riktiga tjuslockar som mommo skulle säga. Tyvärr är dom inte så populära hos mej...

Igår var det riktigt äckligt hett, även om det kom åskskurar emellanåt. Regnet till och med var ett lätt sommarregn. Skulle vi ha bjudit till riktigt ordentligt skulle vi ha cyklat, men med en älgcykel cyklar man inte i första taget om man är två.

Ja hujeda mej. Självklart hade jag inte kameran med mej. Varför skulle Emma ha kameran med sej?

Och nästa gång ska Targa få komma med.

Gårdagens uttryck: Onko teillä svenskatalande..öh..meny?

Gårdagens diskussion: Var är nord, syd, öst och väst på havet, på vilken sida lämnar diverse käppar och hur fungerar sjökort och dylikt. Jodå, två unga män, varav den ena definitivt vet allt och den andra vet bättre, så det var riktigt intressant att lyssna på. En stund. Till jag sa att det är dags att byta skiva, och att diskussionen  kan tas upp på en kurs i aktuellt ämne.

Jo. Jag vill ut på havet. Mer än 5 gånger detta år. Jag vill också till södra Finland i sommar. Och jag vill fara på en kryssning i sommar. Och jag vill bli brun i sommar.

Idag när jag hade fört Jones på jobb hann jag bara innanför dörren innan det började skallra i våra fönster. Det blixtrade och brakade nästan som på film. Lite häftigt tycker jag. Maffig åska såhär på senvåren/nysommarn.

Nu sätter säkert regnet fart på alla växter. Varje sommar konstaterar man "jaa, he blev no grönt så snabbt så man hinda int me" och sedan nästa vår tänker man "nu ska vi nu rikti si o njut då allt slår ut". Jodå, så tänkte jag i år också, innan jag just såg ut genom fönstret och konstaterade att det grönskar i träden redan. Knopparna av olika slag håller som bäst på och hanterar sin växtvärk. Och jag har missat det fast vi skulle njuta av den. Okej, den är ju inte över ännu, men allt har satt igång redan. Nu blir det säkert race mellan alla nya blad vem som hinner ut helt först.

Sedan är dom fräscht gröna några veckor. Sedan blir dom sunkigt mörkgröna. Sedan är det höst. Så var det med det typ. Så. Jag ska passa på suga in mej pollen och en massa annat kul bara för att få se det där roliga och fina. För om några veckor är det inget häftigt med det längre. Nästa gång blir det häftigt på hösten då bladfanen ska ner. Och så ändrar dom färg. Sen när de är nere ska domfanen bort. Och så svär folk över det. Sen kommer snön så faschineras folk över hur fina träden är med snö på. Ni vet såndär glittrande snö, som på film. Sedan varar det för länge, så svär folk över det. Sen kommer våren och snön ska smälta och det är äckligt och vått. Sen kommer pollendammet som är äckligt. Sen kommer sommaren och det är äckligt hett.

Så. Nu ska vi passa på och njuta av sommaren som är på kommande! Sommaren är kort, sjöng Ledin när han var ung.

Var ensam hemma en liten stund, så jag bestämde mej för att snabbt kolla Targas tassar för att vara säker på att dom är hela, och sedan fara på sommarens första cykelfärd.

Först kämpade jag med låset gud vete hur länge. Sedan när jag fick upp det och skulle hänga det runt styret, rann det rostvatten på mej. Sedan tänkte jag inte få det låst igen. Sedan fattade Targa att vi skulle få sällskap av boskap (cykeln) så då började hon skälla. Hon skällde hela vår gata ut till stora vägen. Sedan kissade hon, och började bita i hjulen. Nå, sedan lugnade hon ner sej och jag kunde börja trampa. Då började hon skrika igen och ställde sej framför cykeln. Åbeket. Sedan vips började hon springa brevid cykeln som om hon aldrig gjort något annat.

Vi cyklade typ 10-15 minuter, och under dessa minuter konstaterade jag att cyklen faktiskt är jättetrög och ostabil att cykla med då Targa är med. Alltså behöver jag påriktigt en ny cykel. Dessutom har älgpeden några faktorer som påverkar säkertheten:
1) inget skydd på kedjan, byxorna kan fastna och blir smutsiga.
2) kedjan hoppar ur om den känner för det.
3) växlarna är schizzofrena.
4) handbromsen drar åt bara på ena sidan, och lämnar sedan på.

Plus att styret är lågt. Ja. En ny cykel är min nästa inventering! :)

Här är bildbevis på hur trött Targa blir efter att ha vallat cykeln en stund.



Hahah, hon ser ut som en hjärna!

..ni kan räkna med riktigt dåligt pissväder inom de närmaste dagarna! :D

Så är det alltid. Precis när man tvättat hunden eller golven, då regnar det och blir geggigt och äckligt ute. Såklart!

Nu är då alltså Targa's största förnedring gjord för denna vår. Ibland känns det lite hjärtskärande att tvätta henne, eftersom hon så tydligt visar hur hemsk man är mot henne när man gör det. Ja herregud alltså. Hon riktigt visar att hon lider. Blir pinad. Förnedrad. Bjuder på lite bilder där hon lugnat ner sej och börjat förlåta mej för det jag gjorde...


Japp, 4 handdukar för fröken...

Jag har lärt mej något nytt igen:
1) Tro inte på instruktören när hon säger "det är enkelt" eller "det är inte tungt"
2) Tro inte att du är i bättre kondis än vad du är, underskatta hellre
3) Skratta, och framför allt hosta inte när du har träningsvärk i magen

Alltså, jag var på gym igår, och hade med mej Haidi. Jag skulle visa runt henne på gymmet lite. Sedan kommer ägarinnan och mer eller mindre manipulerar oss att delta i core-timmen. Alltså, magen och ryggen. Total pina. För det första konstaterade vi som är 21, att vi inte klarar av att koordinera kroppen, framför allt inte när både ben och armar ska röras samtidigt. Hujeda mej. Vet inte när jag pinats senast så. Det var nog ett litet helvete tror jag.

Så idag har jag inte kännt mej så värst smidig, om vi säger som så. Ont som bara vad har jag. Jätteont. Det är synd om mej för att jag försökte mitt bästa med att vara hurtig. Fy fan. Nej. Uvva då!

Eftersom det var så synd om mej idag så skippade jag skolarbetet som jag borde ha satsat på. Istället for jag till mommo och satte och stekte på Harjula Terazzo med mommo och moster. Därav ökat antal fräknar, och lite vita ränder efter ringar, halsband och axelband. Palermo. Kanske har jag en chans att bli äckligt brun i år? Hoppas solen tar livet av mina (atopiska?) exem som jag har på kinder och armar. Nu kommenterade till och med mommo dem. Deppande.

En sak till har jag lärt mej idag. Att hålla reda på när bankkortet går ut. Åh. Mitt ska gå ut nu i maj, så de hade skickat ett nytt åt mej som jag fick på posten. Men, nu är det så, att på mitt gamla kort fanns mammas Plussa-paralellkort. Och nu har jag ett eget Plussakort och ville bli av med mammas på det nya bankkortet. Skulle jag ha vetat när kortet går ut hade jag kunna göra ändringen i tid. Nu måste jag beställa ytterligare ett nytt kort, utan mammas Plussa, och med en trevligare bild och betala för det.

Här är min gamla nästan bästa vän. Lite rostig. *höhhööhöhöö*



Sånt e livet, sjungs det i en lite irriterande låt.

Idag gäller morsdagspresentsjakt och katt skötning åt en gammal stamkund i Peanuts från tiderna då jag sålde nötter. Ja, och jag tenderar att göra slut på alla "hygiengrejer" på en och samma gång alltid, och det sker nu, så jag ska shoppa schampo, balsam, fettlappar, rörö, nagellacksborttagningsmedel, dushkräm, tandkräm..och..ja..anteckna flitigt nu intresseklubben.

Och snälla hundgudar, gör så att Targa's löptid börjar nu. Detta väntande och Targa's PMS-humör gör mej tokig. Amen.