Framtida yrkesegoboost

Jag fick idag en otroligt fin kommentar. Jag blev så rörd, att jag började darra på rösten när jag moget sög åt mej komplimangen och tackade och tog emot helt och hållet. Och det var inte ens något såndär onödigt lättsamt artigt smalltalk, utan det kom mittiallt rakt ut rakt till mej. Åh, vad lycklig man kan bli.

Nej. Än en gång, jag är nog på rätt nu tydligen! Känns så bra att få feedback på det från andra också. Okej, klart att det tar mot att sitta på skolbänken emellanåt, men när jag tänker på att jag en vacker dag ska få gräva i sår och picka folk och dylikt blir jag genast mer motiverad. :D

Idag ska jag bara ta det lungt, så att jag orkar jobba imorgon, och efter det fira Targa på sin 4års dag och systerysters man Ärt på hans halvvägs till 60 dag.

Blir lite löjlig och nostalgisk när jag tänker på att Targa fyller 4 år. Gamla tanten snart. Giisen min. Älskipälski paskanaama. Hemuli. Paskis. Giis.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0