Någon nytta med X-antal WC-besök nattetid...
Eftersom Hondan är olaglig och därför inte i körning (eftersom vi kämpar för att uppföra oss vuxet och lagligt) bestämmer vi varje kväll huruvida jag för Jones till jobbet med vår lagliga Opel eller om jag vill vara utan bil all day long och låta Jones fara iväg själv. Om jag för honom far han till kl. 7, och om han far själv börjar han kl. 6.
När jag inatt vaknade 4:e gången klockan 5 för att återigen trampa på hunden, slå tån i dörren, krocka in i tvättmaskin och frysa ihjäl inne på vår kära WC tänkte jag vara smart. Trampade på hunden igen och snubblade i sängen och frågade Jones om han vill fara tidigare till jobbet. Jep, 05:38 befann han sej på arbetet. Sen körde jag hem och försökte somna om. Men det lyckades såklart inte.
Ibland har jag helt enkelt mina goda kärleksfulla stunder. Oftast har jag någon baktanke färdigt planerad i dylika situationer, nu gjorde jag det mer för säkerhets skull. Kan vara bra att ha något att gå tillbaka till om det behövs. Ni vet, "Nå he e väl he minsta du kan gör då ja satan kör dej halv 6 på moron på don!" Vid det tillfälle jag måste påminna honom om min godhet har jag oftast redan tappat nerven. Han borde ju komma ihåg sånt...när jag är snäll alltså. Visst?
Sedan tog jag min hund som sålt smöret och tappat pengarna och gick till mommo, snattade hennes bil och körde iväg till stan för att få håret klippt av Lill-Leiron, än en gång. Så nu är jag så fin i håret igen att nu kan julbocken komma! Ingen ny frisyr eller så. Perus Emma-frisyr. Så behändigt så.
Sen behövde mommo privatchaufför för att uträtta diverse ärenden i stan. Bland annat skulle hon ha typ fyrahundratrettitolv kilo lutfisk från HalpaHalli. Och så skulle hennes bil tankas.
Efteråt kom Haidi-hou på besök och vi bakade julstjärnor och drack te. Och skvallrade. Nu får jag panik för att jag inte postat julkorten ännu, ser jag. Nå. Innan midnatt skulle de väl vara inne. Så ännu hinner jag. Kommer ju bara att se röven av Jones(bokstavligen, när han byter kläder) innan han far iväg och svetsar Hondan, i hopp om att pärlan min blir laglig ännu i år. Oj om Hondan vore en fond. Bara för att få den genom besiktningen har vi nu satt 70 € på ny plåt, och lite till till ny akku och akkukengät. Plus att Jones köpte en svets och svetshjälm. Varför vi inte gör oss av med bilfan? Just precis därför att vi lagt så satans mycket pengar i den. Så vi fortsätter med det, istället för att köpa en ny skrotbil och lägga en massa remontpengar i den också. Opelns elektronikfel berodde tack och lov på det att den så ihärdigt kämpade och försökte få liv i Hondan i typ en halvtimme. Så den mår bra. Peppar, peppar, ta i trä, spotta över axeln och allt annat man ska göra.
När jag inatt vaknade 4:e gången klockan 5 för att återigen trampa på hunden, slå tån i dörren, krocka in i tvättmaskin och frysa ihjäl inne på vår kära WC tänkte jag vara smart. Trampade på hunden igen och snubblade i sängen och frågade Jones om han vill fara tidigare till jobbet. Jep, 05:38 befann han sej på arbetet. Sen körde jag hem och försökte somna om. Men det lyckades såklart inte.
Ibland har jag helt enkelt mina goda kärleksfulla stunder. Oftast har jag någon baktanke färdigt planerad i dylika situationer, nu gjorde jag det mer för säkerhets skull. Kan vara bra att ha något att gå tillbaka till om det behövs. Ni vet, "Nå he e väl he minsta du kan gör då ja satan kör dej halv 6 på moron på don!" Vid det tillfälle jag måste påminna honom om min godhet har jag oftast redan tappat nerven. Han borde ju komma ihåg sånt...när jag är snäll alltså. Visst?
Sedan tog jag min hund som sålt smöret och tappat pengarna och gick till mommo, snattade hennes bil och körde iväg till stan för att få håret klippt av Lill-Leiron, än en gång. Så nu är jag så fin i håret igen att nu kan julbocken komma! Ingen ny frisyr eller så. Perus Emma-frisyr. Så behändigt så.
Sen behövde mommo privatchaufför för att uträtta diverse ärenden i stan. Bland annat skulle hon ha typ fyrahundratrettitolv kilo lutfisk från HalpaHalli. Och så skulle hennes bil tankas.
Efteråt kom Haidi-hou på besök och vi bakade julstjärnor och drack te. Och skvallrade. Nu får jag panik för att jag inte postat julkorten ännu, ser jag. Nå. Innan midnatt skulle de väl vara inne. Så ännu hinner jag. Kommer ju bara att se röven av Jones(bokstavligen, när han byter kläder) innan han far iväg och svetsar Hondan, i hopp om att pärlan min blir laglig ännu i år. Oj om Hondan vore en fond. Bara för att få den genom besiktningen har vi nu satt 70 € på ny plåt, och lite till till ny akku och akkukengät. Plus att Jones köpte en svets och svetshjälm. Varför vi inte gör oss av med bilfan? Just precis därför att vi lagt så satans mycket pengar i den. Så vi fortsätter med det, istället för att köpa en ny skrotbil och lägga en massa remontpengar i den också. Opelns elektronikfel berodde tack och lov på det att den så ihärdigt kämpade och försökte få liv i Hondan i typ en halvtimme. Så den mår bra. Peppar, peppar, ta i trä, spotta över axeln och allt annat man ska göra.
Kommentarer
Trackback
