I väntan på att få föda..

..få mat alltså. Det blir grillmat idag, eftersom vi bara har kalkon, mölk, smör och malaxlimpa hemma. Vi tänkte att vi väntar med att fara till matbutiken tills imorgon, eftersom det säkerligen råder after-X-mas-rusning i matbutikerna idag. Någon kanske till och med nästan dött av svält under helgen..

För övrigt var julhelgen super. Intensiv, lite stressig, men riktigt super. Massor med mat, massor med sällskap av dom bästa, och mycket godis och mycket roligheter. Julbocken kom också, och i år var till och med jag hemma då han kom! Nu är vårt vardagsrumsbord fullt med julklappar som inte hittat sina nya hem än. Men kanske ännu i år...?

Idag har vi också hunnit vara på förlossningsförberedelsekursen som Vasa centralsjukhus ordnade för näst sista gången. Och tack vare lilla missen som rådgivningen gjorde så fick vi sitta tillsammans med folk som planerade föda mellan februari och april. Men nu har vi alltså fått peta på diverse sugkoppar och dylikt. Helt sjukt att dom ska sluta med det där att man får fara och bekanta sig med förlossningssalen och hela faderrullan. Det är väl det där som uppsattas mest av allt, istället för att sitta i grupp och reflektera över sin barndom. Typ.

Som vanligt blev jag psykiskt påverkad av att gå in i sjukhuset. Alltid när jag är "frisk" och kommer till sjukhuset känner jag mej genast febrig, lite svag, yr, illamående och allmänt dålig. Om jag är sjuk påriktigt händer detta icke, istället verkar det lite motsatt.
- Tar det sjukt?
- Nåjaa, int så farligt..
- Aijaa, din blindtarm e inflammerad..

Eller
- Tar det sjukt när du rör fingret?
- Nå lite..he röss int rikt...
- Nä du har en fraktur där.

Och om jag vet att jag bara ska in på blodprov händer heller inget. Eller om jag besöker nån som är intagen. Men om jag ska på vanlig poliklinikkontroll så hujeda mig. Idag hann jag bara sätta mej ner i kantinen och öppna min glass så fick jag sammandragningar. Men av den förberedande sorten. Jag försökte psyka dem att bli riktiga grejer, men nej. Här sitter jag. Men en yttepytteliten gnutta hopp om att jag kanske kan ha chansen att få Vasas första 2011-babylon, även om mödrapoli-besöket blev flyttat till efter nyår istället för dagen före nyårsafton.

Nåja. Om jag går och plumsar i nysnön med hunden nu. Kanske då?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0