Villa-avslutning i Varsikakara
I år igen bär det av till Skaftung för att fira villa-avslutning. Spännande tider. Efter fjolårets lilla missöde med raketerna, nej vad heter domdärsatansbomberna, så ringde man mej och fråga min åsikt angående årets fyrverkerier. Lite små hormonstinnt frågade jag om stora pojkar faktiskt behöver raketer och dylika fanskap på villa-avslutningen, räcker det inte med nyår?! Men, för att inte förstöra stora pojkars småpojksiver så sa jag jag att ja, några större fanskap kunde man ju ha, men inga såndär pubertala smällare och dylika fan. Få se vad som väntar.
Missödet ifjol handlade ju alltså om att Targa inte hade ett hum om vad som var på kommande när dom smällde av, och så blev det lite kalabalik. Jag hoppas det var en engångsgrej, för hon har aldrig haft svårt med raketer förr.
För att mina nerver ska orka hela helgen ska jag ladda upp med piimä och choklad och tidningar. Piimän har den bonusen att den både tillfredsställer mitt krav på trögflytande piimä och stillar eventuell halsbränna som uppstår titt som tätt.
Idag är dagen som jag och Jones väntat på, för det var meningen att vi idag skulle offentliggöra att vi går i väntans tider. Vi fick dock justera våra planer lite och berätta för nära och kära lite tidigare eftersom magen blev stinn lite tidigare än vad jag trodde, och så finns det såna där oskrivna "he hör no till"-grejer som man medvetet eller omedvetet styrs av. Folk tror ju att jag bara går upp i vikt, eftersom jag som bekant är av en lite rundare modell annars också. Ni vet, "jaa no ha Emma släppt se o blivi fet". Dock lär jag vara liten om magen, men tillräckligt uppblåst för att byxorna spänner så att man har lust att döda första bästa människa som kommer emot. Ni vet.
Så, igår blev runda 20 veckor fulla och idag var vi på vår andra ultraundersökning och kollade vitala organ och dylikt! Beräknat datum är 13 januari, 2011, och nej vi ska inte ta reda på könet. Det finns dock dom som redan bildat en stark uppfattning om vad som komma skall!
Men, abstinensen börjar ta över här och jag tjoppar iväg för att hitta nåt att stilla den med!
Missödet ifjol handlade ju alltså om att Targa inte hade ett hum om vad som var på kommande när dom smällde av, och så blev det lite kalabalik. Jag hoppas det var en engångsgrej, för hon har aldrig haft svårt med raketer förr.
För att mina nerver ska orka hela helgen ska jag ladda upp med piimä och choklad och tidningar. Piimän har den bonusen att den både tillfredsställer mitt krav på trögflytande piimä och stillar eventuell halsbränna som uppstår titt som tätt.
Idag är dagen som jag och Jones väntat på, för det var meningen att vi idag skulle offentliggöra att vi går i väntans tider. Vi fick dock justera våra planer lite och berätta för nära och kära lite tidigare eftersom magen blev stinn lite tidigare än vad jag trodde, och så finns det såna där oskrivna "he hör no till"-grejer som man medvetet eller omedvetet styrs av. Folk tror ju att jag bara går upp i vikt, eftersom jag som bekant är av en lite rundare modell annars också. Ni vet, "jaa no ha Emma släppt se o blivi fet". Dock lär jag vara liten om magen, men tillräckligt uppblåst för att byxorna spänner så att man har lust att döda första bästa människa som kommer emot. Ni vet.
Så, igår blev runda 20 veckor fulla och idag var vi på vår andra ultraundersökning och kollade vitala organ och dylikt! Beräknat datum är 13 januari, 2011, och nej vi ska inte ta reda på könet. Det finns dock dom som redan bildat en stark uppfattning om vad som komma skall!
Men, abstinensen börjar ta över här och jag tjoppar iväg för att hitta nåt att stilla den med!
Kommentarer
Trackback
