the Ems

Fick min fagra uppsats klar igår efter många om och men... Nu borde jag bara få den till skolan typ idag. Tänkte gå dit, men efter att ha konstaterat hur kallt -21,7 är, så ångrade jag mig. Det blir väl att föra den ikväll när joni kommer hem. Otroligt hur handikappad man är utan bil!

Nu när jag inte har någon äcklig uppsats att skriva och huset är renstädat och byke tvättat vad ska jag göra då? Jag ska baka åtminstone. Hunden fick redan en rejäl timmes promenad...Ska jag städa genom skåpen igen? Jag skulle kunna skyffla snön från balkongen..Och så kan jag limma in fler recept i min kokbok! För några år sedan, typ julen '77, fick jag en ypperlig julklapp av min kreativa syster: hon hade gjort en egen kokbok åt mig! Alltså suttit och klippt ut och limmat in recept av alla de slag i ett häfte. Neurotiskt. Den fortsatte jag på själv sedan, och nu är den full och jag har börjat på en ny. Okreativ om jag är, stal jag ideen av henne en gång när min vän och hennes pojkvän skulle flytta. Fröken ville då ha en enkel kokbok, och sådana existerar tydligen inte så jag gjorde en egen åt dem. Jag inbillar mig att den uppskattades åtminstone i viss mån!

För övrigt är jag lite avundsjuk på min syster just nu, men det kan jag ju inte säga högt. Hon och hennes man ska resa bort på julafton och vara borta mellandagarna och komma hem till nyår. Hur tex dom..? Ååh.. Äckelpottor är dom. Båda två. Usch. Äckligt. Jag skulle inte vilja åka utomlands, fy då, vi har ju det så skönt här i finntuppslandet med minus hundratrettiofyra grader. Jodå.

Härom dagen behövde min ovan nämda vän och hennes, hmm..avec bärhjälp för de äckelpottorna hade skaffat ny tvättmaskin. Är inte ett dugg avundsjuk på dem heller, vår maskin fungerar ju så väldans bra så och modern är den också. Nåja, medan karlarna bar in tvättmaskinen ytterst ergonomiskt diskuterade vi jul och nyår. Julen går enligt bestämda planer, som alltid. Nyår däremot är öppet. Jag har en tid funderat på att jag vill göra något sofistikerat, men jag tecktes inte säga det högt. Däremot meddelar S att hon helst skulle göra något sofistikerat. Halleluja, hon sa det! Då slapp jag rädslan för att alla ska tycka jag är en äckligt mogen och tråkig individ. Inga planer fastställdes dock, med visioner blommade upp. Det återstår att se hur det tar sig.

Som länge lovat sätter jag nu upp bilder, för den externa hårdskivan blänger på mig meningsfullt.



Min Smyckeskvinna



Tomten, Elvis oh Koskenkorva.


En julstjierno. Endast för att visa mina ypperliga fotokunskaper. Observera min sarkasm.


Det var tänkt att detta skulle bli julkort ifjol typ, men p.g.a alla parters begåvning blev det inte så..

japp..nu känner jag mig som en lite bättre människa. Nu ska jag börja limma recept.