the Ems

Vi har vår första uppfostringskris. Klimpen, min son, har börjat knipa och bita. Och han gör det så helvetes hårt. Så pass att det kan svartna för ögonen, och sekunden efter känner man hur kroppens fly-eller-fäkta-funktioner rivstartar. Bitandet sker tack och lov inte så hemskt ofta, inte ens varje dag, och jag kan inte riktigt sätta tummen på i vilka situationer han gör det. Annat är det med knipandet. Åål dö tajm liksom. I allt han kan greppa med sina nypor. Panokahvat, gäddhänget, dubbelhakorna, läpparna, kinderna. Och i samma veva försöker han göra en sternal punktion, riva loss öronen eller mosa ögonen. Älskade unge.

Krisen ligger i att vi inte vet hur vi ska handla i dessa situationer. Ska man liksom skita i det, ha poker fejs och låtsas som ingenting fast man skulle ha lust att dra en ramsa med de fulaste ord man vet? Eller kan man yla till, som av samma princip som i hundvalpsskolning (jajja, hundpsykologi)? Ska man sätta ner honom, säga att that behaviour is not acceptable och sedan fortsätta vattna blommorna? Hittills har jag i smärtans rus liksom bara lyft bort honom ur famnen och sedan antingen knipit käft eller pipat fram ett "aj Klimpen he tar jättepipiajaj då man kniper".

Bitandet beror ju säkert på att han för tillfället har en sällsynt behaglig känsla i munnen på grund av diverse svullnader och påträngande tänder. Kindtänderna tycks vara om möjligt ännu jävligare när de spricker fram. Men knipandet då? Försöker han tipsa mej om överflödigt kroppsmaterial som gör mej mjuk och behaglig att knipa? För jag liksom skylla mej själv eller? Men varför kniper han annat folk också? Borde man se detta som en motorisk utveckling, ha, ha, ha.

Och, för en tid sedan skaffade jag ju en super ögonkräm som var supermoizturizing och supervitalising och supercalming och jättebra för ändamålet. Idag när jag stod och applicerade denna superkräm kom Jones och frågade vad jag höll på med. - No, mä laitan tätä silmänympärysvoidetta..? -No eikai ne silmänympärykset vielä poskissa asti roiku? Behöver jag tillägga att Jones fick en mycket kärleksfull blick som beskrev hur mycket minus han samlade på sej med den kommentaren? Grejen var den att jag hade tagit lite väl mycket superkräm, så jag var tvungen att smörja den lite längre ner i fejset än vad som beskrivs i superbruksanvisningarna. Jones har inget att säga egentligen, eftersom hans arbetskamrater för några månader sedan hade trott att Jones närmar sig 30.