5 mån


Klimpen som föddes förra veckan, varje vecka, har ingen större åldersnoja.

Däremot känner jag ett sting av nojighet. Inte på fullt allvar, men lite. Kanske jag är en destruktiv mor. Jag tycker det är lite otäckt att man ska borsta tanden på honom, att han snurrar som en gris runt sin egen napa, att han börjat lyfta på rumpan då han ligger på magen, att han matvägrar om han känner för det, att man inte kan byta blöja på honom som förr, att man inte kan pluttigullgulla med honom när man leker utan man måste härja så man blir anfådd och sådant. Men samtidigt är det skitkul. Spännande. Och ett tecken på att jag inte är en så himla äcklig mor i alla fall.

Dagen till ära har jag producerat mänsklig föda åt typen. Då känner jag mer som en såndär supermamma. Mosar potatis aggressivt, mixrar grönsaker, skvätter ner lite rypsolja (för hundar blir ju fina i pälsen och bra i magen av det) späder med lite mjölk, och klickar ner det i iskubsgrejer av äkta Claso-kvalitet och tynger in i frysen. Hittills har inga köpisbrukar dugit, men han är förlåten, för jag skulle själv inte ha ätit den smaken plus att jag försökte truga i honom dem då han matvägade som värst. Så han är förlåten. Köpis bär- och fruktburkarna duger tack och lov. Någon gräns finns det ju för vad jag ska stå och koka ihop! :D


Midsommaren firade vi i Varsikakara även detta år. Höjdpunkten var en leksak som Jones kapade på Claso.


Fyndet. Jones' ögon lyste som bara barns ögon kan lysa.


Strax efter denna kurva hördes Jones' rop: nånting mun sormus nånting.
Jones' faster drog en snabbtolkning: Se sanoi et sen sormus tippui!

Jag tänkte exakt 3 tankar:
1) Var fan finns nåt jävla gevär här?
2) Fanskapet får satan sov på soffon resten av åre
3) Hoppas he kändes satans bra ti blöt röven i en 50 euros leksak o slarv bort en 5hunttis ring.

Tack och lov, för Jones' lycka, var fasterns tolkning felaktig. Han skrek att mun sormus tippuu pian, varefter de stannade och the father i law to be tog vara på ringen. Så husfriden är behållen.

Så sådant.

Buster-kusse

Dendär Bustern jag nämnde tidigare, är alltså Klimpens kusin. Vet inte om det kom fram liksom :D

Innehavaren, modern, gav tillstånd att publicera en bild på typen!

Kussebilder:


Kusse nästan 2 veckor, Klimpen 4,5 mån.
Klimpen tänkte passa på att sparka och slå kusse, så man fick hålla i honom lite...



Som jag gissade, skillnaden är mycket mycket liten mellan dessa två gossar! :D

..Vi som tyckte Klimpen var minimal när han var ny! Och nu är han en jättebebis som äter potatis som en man. Och knärrar som en neiti för att han får tänder. Inte lätt att bli stor kanske...

Såja. Nu vet alla vem Buster är!

Vad gör man...

när man ser en tuttflaska, förälskar sej i den, men tar den inte. Jo, man tänker på tuttflaskan i 3 veckor, varje dag, och känner en klump i magen. Sedan åker man tillbaka till butiken, och konstaterar att den inte finns längre. Ärligt, jag tänkte brista ut i ett hulkande hormon-gråt. Men jag höll mej från det. Vad gör jag sedan?  Åker hem och letar den på internet. Och den finns i en engelsk nätbutik, och i en diffus nätbutik i Kuopio. Okej, tuttflaskemärket är vanligt, och finns i de flesta matbutiker, men det handlar om färgen och storleken här. Jag har, okej, Klimpen har, 2 st 260ml:s flaskor, och en 330ml:s flaska. Och nu var han tvungen att få en till 330 millilitrare, en blå. En riktigt skön blå. Han är så kräsen!

Nåja, beställer från den inhemska butiken, och de råkar ha flaska till nedsatt pris. Och så besällde jag ett häftigt tuttsnöre. Totalt 8,99€. Och postavgift 14.50€. Kan ni fatta. Handlar för under tie pengar, och betalar hundra pengar för att få hem det. Men, det är värt det. Så himla värt det.

Måste bara göra lite smygreklam till blivande träspaddor i min närkrets. Dessa MAM-flaskor är huippu! 160ml och 260ml:s flaskorna har en bottenventil, och den större flaskan har den inte. Och jag bara älskar dem. Okej, vanliga Ainu-flaskor är också trevliga, men om man vill ha nåt lite trevligare så gäller MAM. Och så har dom olika stora tuttar, och olika färger och figurer i olika butiker. Eller så känns dom bara så maffiga för att dom kompenserar min vagnmani. Nej, dom är bra på riktigt.

Ingen bild idag. Snabbt nät kombinerat med snabb dator.  Mums.



En liten, liten önskan.

Det är spännande tider vi lever i detta år. Jag trodde spänningen skulle släppa när Pingvinen kommer, men nej, spänningen håller i sig till december!

Så nu önskar jag: Spola fram tiden. Spola snabbt över molninga dagar, spola långsammare soliga dagar så jag hinner blir brun. Sedan kan vi göra en paus i spolandet i augusti och september, men vi kan spola över såna dar då det inte räknas hända något. Sedan spolar vi fram igen till december. Okej?

3 kussar på ett år. Samma år. Parents in law to be fick som dom ville. Dom ville, med lite humor förstås, att deras pojkar skulle producera avkommor nära, så att kussarna har sällskap av varandra.

Klimpen kommer hoppeligen inte att leva socialt avskärmad med 4 kompisar i typ samma ålder. Fast till och med 4 månader är ju ganska mycket när man är liten, men sedan.  Hoppas det kommer en flicka eller två så att Klimpen blir van med flickbasiller. ;)

Alla kan känna sig nöjda. Sedan när alla barn ska fylla 30 och leta sig ut på krogen är Klimpen först ute och gör alla misstag, så kan han lära alla hur man ska och inte ska göra. Han röjer liskom undan farorna, och då kan resten följa med i hans trygga sällskap och han tar hand om dem, och ingen träskpadda behöver oroa sig hemma.


Nåja, idag ska vi och hälsa på äldste kusin Buster för första gången. Lovade mother in law to be att det ska tas ett kusse-foto, skillnaden kommer vara minimal kan jag tro! :D

Jag e mies. Klimpen e mies.

Eller egentligen går jag under kategorin Teräspallit. Nu har jag fått vitsord i alla kurser, och allt är godkännt med riktigt skapliga siffror! Jag är så jävla stolt över mig själv, om man får lov att skryta lite. Ett tag tänkte jag nästan ge upp, men jag gjorde det inte. Det får jag nog tacka min lata idiot klass för, o självklart alla andra nära och kära som hjälpt till. Och Klimpen förstås. För att han är ett snällt barn, som så många gärna säger. Jag föredrar att säga att han är en nöjd typ. Oftast.

Så, nu har jag haft min migrän, som tack och lov bara var en 1½ dags grej istället för 3 dagars grej, och nu tänker jag vara jättemammaledig. Möjligen några inhopp, men annars tänker jag bara göra ingenting, förutom att bli äckligt brun och sysselsätta Klimpen så att han blir en god medborgare.


Och nu har jag accepterat att denna typ, på bilden 1 dag gammal:

..inte kommer att leva på ersättning till han är 30...inte ens tills han är 15.

Han slukar 6 iskuber föda på en gång, och blir förbannad när det tar slut, och vrider i sig typ 100-150 ml mjölk på det. Folk sa att smakisarna är små, bara några skedar åt gången av en smak, och att man håller på så med flera smaker. Nu börjar han snart på sin 4:e vecka med människoföda, och han äter som en häst. Och han ser alltid lika irriterat på mej då jag torkar munnen efter sista skeden och sedan ger mjölken. Men jag kan väl inte ge honom hur mycket som helst?! 6 iskuber är mycket. Hu då.


Idag fick han till och med blåbär. Så det är väl bara att suga in. Typen blir stor och kräver mat som en mies.


Fin min igen. Men far i huset är en mindre proffsig fotograf, så det blev som det blev. Och jepp, vi har dubbla haklappar, för det har tidigare konstaterts att vitt i detta hushåll inte är smart i samband med mat.



Miäs.

Iiih!

Igår lanserades en ny Buster-modell. En unik modell som det inte görs flera av enligt samma mönster. Ägarna får vara stolta! :)


Idag gjorde jag ett inhopp på jobbet. Länge sedan sist typ, men det gick riktigt bra! Några nykomlingar fick jag bekanta mej med också. Sedan bar det av på studentfest, Jones' kusse fick en fager hatt. Klimpen var också med, men jag såg honom inte så mycket efter att han vaknade. Och så klottade jag röd skumpa på min vita nya tunika som jag tänkte ha på alla kommande festligheter. Kommande festligheter i år alltså. Sommar och höst. Går röd alkohol bort? Detta var ytterligare ett tecken på att Emma Jorma-Jooseppi Hurjala icke ska bära vitt. Första gången jag hade på min sjukskötardräkt klottade jag både ketchup och morot på den. Jag får väl läggas i en plastbubbla den dag jag gifter mig. Jag ska gifta mej. När vi har pengar till det. Det kommer att kosta många pengar. Typ fyra- fem pengar.



Jag krisar lite med Targa nu. Hon fyller imorgon. Är man hund och stor har man rätt till förtidspension vid hennes ålder. Men det skiter vi i och fortsätter för fullt.

RSS 2.0