Diamanthud

Det där med att jag skrev att jag riskerar törsta efter människoblod i ett inlägg fick mej att tänka på vampyrer. För några dagar sedan kom Twilight på TV. Ni vet när han ska visa hur han ser ut i solsken, då hon säger att hans hud är som diamanter. Idag då jag körde bil blottades min fagra handled och solstrålarna smekte min hud. Och vad händer? Den skimrar. Som om jag hade smort in mej med glitter. Plötsligt visste jag. Jag är ingen vanlig människa från denna värld, jag är ett det från en annan värld. Jag är vampyr. Jag fick svar på mina frågor varför jag är som jag är. Varför jag suktar efter människoblod. Nu vet jag var jag hör hemma. Jepp. Häftigt. Med tanke på att jag lider av en hud lika torr som typ Sahara för tillfället. Ni vet, så torr att den fjällar bara man andas lite hårt. Nåja.

Denna fagra lördag har jag för övrigt tillbringat till största delen i skolan. Hälsojuridik var förnamnet. Ack så motiverande. En till sådan väntar denna månad. Sedan gick jag med hunden en peruslenkki, och hon var så flippad att jag bestämde mej för att suga musten ur henne, så jag for till hundparken i Vasklot. Hur jag än kastade käppfan så segnade hon inte. Så jag åkte hem med en flåsig hund i stället för en slutkörd hund. Men nu ska hon väl hållas i skinnet igen en stund.

Som pricken på Å denna givande dag ska jag ta itu med hemtent nummer 2 av 4. Och motivationen sprudlar inom mej. Verkligen. Det ska vara max 6 sidor, så jag tänkte satsa på typ 4-5 sen får det vara bra. Man har klarat sej långt med flum i denna skola förr.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0