ELY, och lite till...
Fick veta att kommunen ville ha mera papper igår. Så idag var det att börja ringa till ELY. Först till en gubbe som kommungubben sa jag skulle kontakta. Han skickade vidare mej till en annan, som bad mej kontakta en tredje. Det tål att nämnas att man har nytta av tvåspråkigheten även här om man vill bli förstådd av ELY-karlar. ELY bestämmer om vi får göra en väg som leder från statens väg till vårt hem. Äckelpottor. 106 euro kostar detta, alltså lika mycket som ritningskopiorna. Typ. (Nej jag är inte bitter.)
Sedan for jag iväg till vår ansvariga arbetsledare, för att få hans underskrift. Sedan förde jag det pappret plus föravtalet till kommunen. Det har tydligen skett smärre förändringar på vilka papper dom ska ha, eftersom dessa papper trodde ritaren plus andra att kommunen ville ha senare. Men nåja. Än fattas då ELYs beslut om anslutningen till statens väg.
På vägen hem körde jag efter en långtradare, och hade en till en bit bakom mej. Den som var före mej skulle svänga, och saktade in till krypfart. Den som kom efter mej kom hårt, och jag såg att den försökte sakta in, men släpet började röra sig i annan linje än själva bilen. Jag tänkte få panik och började tänka på dendär olyckan för ett antal år sedan då en långtradare med pappersrullar fick sladd. Tack och lov greppade mina ringar när jag rev iväg när den framför varande långisen hade svängt. Jag rev snabbt upp stackars hondan till typ 90 på en 60 väg, bara för att han som kom bakom kunde få mer fart och reda opp sladden. Han var tacksam tror jag, för han kastade på alla jävla lyktor han hade på bilen efteråt. Detta skulle man inte fattat om man inte har en plastfar som agerar predikant inom detta ämne angående långtradare och trafik.
När jag kom hem, lite skakis efter det ovannämda, kännde jag en pikant doft när jag kom in. Spya. Med kärlek. På mattan. 3 pölar. Älskade hund.
Om någon timme har jag tent, i folkhälsa och miljö. Jag började läsa igår, och läste tentmaterialet på närmare 500 sidor på mindre än 15 minuter. Men, detta är nog en tent man klarar galant med lite flum, bondvett och gymnasiets hälsokunskap. I alla fall hoppas typ alla på det. Nu snurrar ord som patogenes, prevalens och epidemiologi i mitt huvud, men ni ska veta att när jag har tenten framför näsan försvinner dessa ord, och jag får flumma på utan fackord.
Tog också en Panacod. Detta på grund av uppgivelse, när jag haft ihållande skallebank nu i 18 timmar i sträck. Panadol har förbrukats så mycket jag är tillåten, men nu jävlar tar jag till starkare. Det är sällan jag har vanlig huvudvärk, men när jag har det så känner jag minnsan av att jag lever. Denna gång skyller vi på stress. Tentstress. Kanske.
Sedan for jag iväg till vår ansvariga arbetsledare, för att få hans underskrift. Sedan förde jag det pappret plus föravtalet till kommunen. Det har tydligen skett smärre förändringar på vilka papper dom ska ha, eftersom dessa papper trodde ritaren plus andra att kommunen ville ha senare. Men nåja. Än fattas då ELYs beslut om anslutningen till statens väg.
På vägen hem körde jag efter en långtradare, och hade en till en bit bakom mej. Den som var före mej skulle svänga, och saktade in till krypfart. Den som kom efter mej kom hårt, och jag såg att den försökte sakta in, men släpet började röra sig i annan linje än själva bilen. Jag tänkte få panik och började tänka på dendär olyckan för ett antal år sedan då en långtradare med pappersrullar fick sladd. Tack och lov greppade mina ringar när jag rev iväg när den framför varande långisen hade svängt. Jag rev snabbt upp stackars hondan till typ 90 på en 60 väg, bara för att han som kom bakom kunde få mer fart och reda opp sladden. Han var tacksam tror jag, för han kastade på alla jävla lyktor han hade på bilen efteråt. Detta skulle man inte fattat om man inte har en plastfar som agerar predikant inom detta ämne angående långtradare och trafik.
När jag kom hem, lite skakis efter det ovannämda, kännde jag en pikant doft när jag kom in. Spya. Med kärlek. På mattan. 3 pölar. Älskade hund.
Om någon timme har jag tent, i folkhälsa och miljö. Jag började läsa igår, och läste tentmaterialet på närmare 500 sidor på mindre än 15 minuter. Men, detta är nog en tent man klarar galant med lite flum, bondvett och gymnasiets hälsokunskap. I alla fall hoppas typ alla på det. Nu snurrar ord som patogenes, prevalens och epidemiologi i mitt huvud, men ni ska veta att när jag har tenten framför näsan försvinner dessa ord, och jag får flumma på utan fackord.
Tog också en Panacod. Detta på grund av uppgivelse, när jag haft ihållande skallebank nu i 18 timmar i sträck. Panadol har förbrukats så mycket jag är tillåten, men nu jävlar tar jag till starkare. Det är sällan jag har vanlig huvudvärk, men när jag har det så känner jag minnsan av att jag lever. Denna gång skyller vi på stress. Tentstress. Kanske.
Kommentarer
Trackback
